Nu blir det paus.

Vi hörs!

Jag trodde att allt man köpte på eBay och som skeppas från Hong Kong var saker av högsta kvalité. Idag tänkte jag prova att ladda ett av mina två nya inköpta originalbatterier till min systemkamera. Dessa två batterier ropade jag hem till skambud, var jättestolt för det stod ju klart och tydligt att det var äkta Sony original. å de.  Döm av min förvåning när batteriet inte blir minsta varmt av laddningen och laddningslampan lyser i 1,2,3,4 timmar (normal tid 1,5-2,5 h). Då inser jag att det nog inte var så himla original. De hade dock gjort en mycket fin kopia av förpackning och material. Dags att prova det andra och sista batteriet…

Ikväll hände det! Ska äntligen lidandet vara över? 2-3 mm my ass.. Skiten är 8 mm lång (inte 5 som jag skrev tidigare). Njursten? Ingen sten det här. Mer som en tegelkloss. Vass och spetsig. Se bilder nedan:

Skönt med fredag!

Idag är det en vecka och en dag sedan jag på ett oväntat sätt blev uppmärksammad på att jag blivit utvald att kunna producera stenar i min (åtminstone) ena njure, något som även ligger i släkten. I folkmun njursten.

Efter några timmar på akuten och massa smärtstillande kunde jag åka hem igen och trots att saker av olika slag o storlekar passerat ut när jag ”kastat vatten” så är det fortfarande nåt som är kvar. Jag fick göra akutröntgen i måndags och då såg man en sten som var ca 2-3 mm som täppte till urinledaren. Förmodligen måste dom mätt fel, jag tror den är 2-3 meter i diameter eftersom den ännu inte passerat ut och förmodligen finns det fler än bara en eftersom den röntgen-varianten jag fick göra visar inte allt. Så det känns som att det ser ut som på bilden ovan i/omkring ena njuren nu. Hjälper 3-4 timmar, sen är det dags igen.

Ska röntgas på nytt på tisdag och hela måndagen ska jag förbereda mig själv med att laxera. Det ska bli roligt. Största gåtan nu är hur ska jag kunna ta smärtstillande när man behöver springa på toan hela tiden? Med tanke på att det inte är såna piller man sväljer. På sjukhuset får jag det som spruta men hemma har jag inget sådant lyx.

Härliga tider det här!

När vi åkte ner till Karlskrona idag så hade en bil kört in i vajjerräcket i sydgående riktning precis vid avfarten till halltorp. Det blev totalstopp i säkert en halvtimme och vi var bland de 5-10 första bilarna i kön. Detta var på en 2-filig sträcka så alla bilar hade ju bildat en lång kö i högra filen.

Efter typ 20 minuter kommer coola-Pelle-jag-pratar-i-telefonen-när-jag-kör-bil med sin svarta s60 i vänsterfilen och trodde att han hade en gräddfil och står i vänsterfilen helt ensam de sista 8-10 minuterna tills de börjar släppa på trafiken. Då får han idén att han kan tränga sig in i högerfilen och komma iväg snabbt bland de första bilarna.

Då stämmer många bilars tutor upp i kör och en av brandgubbarna som tidigare förmodligen sett honom stå där helt ensam och o-cool uppmärksammar detta och lagom tills han klämt in sig i kön så går brandgubben fram och slänger fram sanningen rakt i ansiktet och läxar upp honom, tvingar ut honom i vägkanten så han får släppa fram alla bilarna han trängt sig före och fortsätter läxa upp honom och viftar med handen.

Inte ens jag skulle gjort nåt så korkat. Karma finns nog trots allt.

Han är uppenbarligen inte den viktigaste personen i världen, även om han kanske trodde det.

Observera positionen på brandgubbens hand…

För övrigt så hoppas jag att personen som ambulansen körde iväg med klarar sig och repar sig till fullo!

Ytterligare en som blivit ägd… Att folk aldrig lär sig.

Det kan ju hända…

Hur många gånger har man inte gjort det? Och man vet ju vad som kan hända. Man är ju inte dum men ändå så gör man det trots att jag konstaterat att de…t är mer eller mindre omöjligt med en touchtelefon. Iaf. Bra kampanjvideo det här, dom är bra där borta i England. Dags att försöka sluta.

Kanske är läge att tänka på vad man skriver på facebook och vem man addar?

Idag åskade det som bara den. När jag började höra det hemma så surfade jag snabbt in på DMI’s åsksida och allt såg väldigt lovande ut! Efter att snabbt packat ner alla fotogrejjer och mina nya grå-filter så satt jag i bilen på väg till tjärhovet. När sessionen var över så hade jag lärt mig lite viktiga saker…

Flexibelt stativ.

Till att börja med så om man inte har en vattentät kamera så kan man ju inte stå ute när regnet öser ner utan det blir till att hitta tak att stå under eller stanna kvar i bilen. Det sistnämnda blev det för mig och jag tyckte mig lyckas vika ut stativet på ett ganska fiffigt sätt så kameran stod stadigt och bra.

Det såg väldigt lovande ut enligt DMI. Jag var på plats ca 14:40.

Nummer två, om man inte kan stå ute och istället sitter inne i bilen så behöver man veva ner rutan. Det kan leda till att det blir lite blött i bilen, så att vara beredd med en handduk att täcka över med där det regnar in, det är att rekommendera. Om man som jag har en DSLR-kamera så kan man då ha en föreslagsvis grå handduk som gör det perfekt att låsa vitbalansen mot. Jag hade ingen men en tröjja i bagaget fick i efterhand vara torktrasa och allt var sedan bra.

Nummer tre, se till att ha tillräckligt med minneskort med sig och att det inte finns några bilder på dem redan. Jag bommade båda. Jag minns hur jag dissade min egen tanke om att jag skulle ta med ett extra minneskort innan jag stampade ut från bostaden och dessutom hade jag inte flyttat över de korten som fanns på kortet jag fick med mig så det blev till att panikradera. Jättesmart.

Oavsett vad så gick det inte bra. Av cirka 450 exponeringar så fick jag med en svag blixt, knappy synlig, på ett kort. Inte ens värt att visa upp då den knappt syns. Jag kollade i efterhand på nätet om tips och det verkar ändå som att jag labbade med hyfsat ok inställningar.

Jag funderar på om det inte vore smart att skaffa sig ett regnskydd dock. Faktiskt. typ ett sånt här:

Fiffigt regnskydd.

Det gick inte bra alls denna gången. Men nästa gång det åskar, då är jag beredd!